Rapporter från Vårdanalys
- Uppgifter
Myndigheten har även sammanfattat erfarenheter av tidigare satsningar och rekommenderar staten att i fortsättningen följa följande förslag på vägledande principer:
FÖRSLAG PÅ VÄGLEDANDE PRINCIPER INFÖR EN NY STATLIG SATSNING.
1 Involvera hela samhället i att förbättra den psykiska hälsan.
2 Rikta statens insatser mot sådant som bara staten kan göra eller gör mer effektivt än andra.
3 Fokusera på hur de samlade resurserna kan användas för att uppnå långsiktiga effekter, snarare än på en avgränsad statlig satsning.
4 Skapa en sammanhållen struktur med realistiska mål och insatser.
5 Skapa ett lärande och evidensbaserat arbete. Öka fokus på analys, implementeringsstöd och uppföljning.
6 Öka fokus på delaktighet och inflytande för patienter, brukare och anhöriga.
Harald Wilhelmsson
- Skapad den 22 januari 2016
- Senast uppdaterad 22 januari 2016
- Träffar: 17080
Dina rättigheter, utdrag från Psykiatri Skånes hemsida
- Uppgifter
- Överordnad kategori: Verksamheten i Skåne
Kopia från Psykiatri Skånes hemsida med koppling till Vårdguiden 1177 när det gäller Dina rättigheter. Rättigheterna gäller även för patienter inom Psykiatri Skåne.
”Rätt till information
Din läkare, sjukgymnast eller annan hälso- och sjukvårdspersonal ansvarar för att du får utförlig information. Ställ gärna frågor och begär tydliga svar.
Du ska alltid få individuellt anpassad information av din läkare.
Om det finns flera behandlingsalternativ som är medicinskt motiverade är det ditt val som patient som ska vara avgörande. Hänsyn måste tas till om relationen mellan kostnad och förväntad effekt är rimlig. Du kan inte kräva behandlingsmetoder som inte anses stå i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.
Du har rätt att få information om:
-
ditt hälsotillstånd, diagnos och behandling
-
möjliga undersöknings- och behandlingsmetoder
-
vilka hjälpmedel som finns om du har en funktionsnedsättning
-
planerade tidpunkter för utredningar och behandlingar, laboratorieprov och undersöknings- och behandlingsresultat
-
hur du själv kan medverka i behandlingen
-
hur du kan förebygga sjukdom eller skador och effekter eller biverkningar av medicin eller annan behandling
-
väntetider till de vanligaste behandlingarna och operationerna vid Region Skånes sjukhus”
För utdraget svarar Harald Wihelmsson
- Skapad den 04 december 2015
- Senast uppdaterad 04 december 2015
- Träffar: 815
Program från SVT där människor med psykiska problem berättar
- Uppgifter
- Överordnad kategori: Verksamheten i Skåne
- Skapad den 20 november 2015
- Senast uppdaterad 20 november 2015
- Träffar: 693
Delaktighet grunden för en lyckad behandling
- Uppgifter
- Överordnad kategori: Verksamheten i Skåne
Delaktighet grunden för en lyckad behandling av psykossjukdomar
Att välja rätt behandling till patienter med schizofreni och andra psykossjukdomar kan vara svårt. Antipsykotisk läkemedelsbehandling bör kombineras med psykosociala insatser. Viktigt är också att patienten görs delaktig i val av behandling.
Sammanfattat
Schizofreni är en av de svåraste psykiska sjukdomarna. Dock finns evidens för insatser som kan bidra till ett relativt normalt liv för dessa patienter.
Varje beslut som rör val av behandling bör ske i samråd mellan patient och behandlare.
Antipsykotisk läkemedelsbehandling är en förutsättning för rehabilitering men bör kombineras med psykosociala insatser för optimalt resultat.
Den samordnade individuella vårdplanen bör vara styrande för rehabiliteringsprocessen.
För adekvat bedömning av behandlingssvar bör symtomskattning kompletteras med globala mått.
Om en läkemedelsbehandling inte ger fullgott svar bör tillägg av psykosociala insatser övervägas som alternativ till ytterligare läkemedel.
Schizofreni är bland de 10 högst rankade orsakerna till funktionshinder i utvecklade länder världen över [1]. Sjukdomsdebuten sker oftast i åldern 15–30 år. För majoriteten av de drabbade dröjer den psykiatriska behandlingen mer än två år från det att de första symtomen gett sig till känna. Bakgrunden till denna fördröjning är troligen mångfacetterad, men stigmat som är förknippad med sjukdomen utgör en viktig orsak.
Schizofreni är ett syndrom, det vill säga en samling av symtom hos en individ med en varaktighet över lång tid, i de flesta fall livslång. Det är inte en enda sjukdomsenhet utan utgör sannolikt en grupp psykiatriska tillstånd som, i avsaknad av biologiska markörer, ännu inte kan särskiljas från varandra. Symtomen verkar även överlappa med andra psykiatriska tillstånd och utgör dessutom dimensioner som sträcker sig från normalitet till gravt handikappande tillstånd. Avsaknaden av klara gränser mot andra tillstånd gör sjukdomen svår att definiera och därmed även svår att studera. Här skriver vi om schizofreni som om det vore en klart definierad sjukdom, men det är viktigt att komma ihåg att vi troligen använder ordet schizofreni som en term för flera tillstånd med vissa gemensamma drag. I den nya diagnostiska manualen, DSM-5, har huvuddragen för diagnoskriterierna behållits, men psykopatologiska dimensioner har lagts till för att bättre illustrera sjukdomens heterogenitet i förlopp och svårighetsgrad [2].
Sjukdomen kännetecknas av en bristande perception och realitetsprövning av sinnesintryck, vilket kan yttra sig som vanföreställningar, hallucinationer, emotionell dysreglering och oorganiserat beteende. Oftast föregås sjukdomsdebuten av mer subtila tecken som utvecklas gradvis och efter hand leder till nedsättning av psykiska funktioner, personlighetsförändring och social isolering. Det finns vissa belägg för att det under denna så kallade prodromalperiod är möjligt att bromsa utvecklingen till akut sjukdom genom att behandla de symtom som föregår de psykotiska, ofta ångest och depression, med terapi eller symtomlindrande medicin. Det är dock utifrån symtombilden inte möjligt att förutsäga en utveckling till schizofreni med bättre träffsäkerhet än cirka 30 procent, vilket försvårar en generell behandlingsrekommendation [3].
Förlopp och utfall
Hos personer med schizofreni finns ett brett spektrum av utfall, som varierar från normalitet eller minimal funktionsnedsättning till svår kontinuerlig sjukdom med grava funktionshinder. De flesta patienter befinner sig i mitten av spektrumet där det är möjligt att leva ett liv i samhället förutsatt att behandlingen omfattar både medicinering och psykosociala insatser.
Schizofrenisjukdomen är förenad med ökad mortalitet och morbiditet. Upp mot hälften av personer med schizofreni gör någon gång ett självmordsförsök, och cirka 5–10 procent avlider i ett fullbordat självmord [4]. Personer med schizofreni har i medeltal 2,5 gånger ökad dödlighet jämfört med...
Läs hela artikeln på Läkartidningens hemsida: http://lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2015/10/Delaktighet-grunden-for-en-lyckad-behandling-av-psykossjukdomar/
- Skapad den 15 oktober 2015
- Senast uppdaterad 15 oktober 2015
- Träffar: 839
Psykiatriska vården måste fungera bättre, artikel i SvD
- Uppgifter
- Överordnad kategori: Verksamheten i Skåne
”Psykiatriska vården måste fungera bättre”
Människor med allvarliga psykiska funktionsnedsättningar bollas runt. Systemet fungerar så dåligt att gapet i medellivslängd mellan dem som ska hjälpas och befolkningen i övrigt successivt har ökat till 20 år, skriver Lennart Lundin, Schizofreniförbundet.
Vad ska vi göra för att komma ur dessa problem? Ja, inte mer av samma som verkar vara den nye socialministern Gabriel Wikströms enda lösning, skriver artikelförfattaren. Foto: Lars Pehrson
DEBATT | PSYKIATRI
Under 25 år har man ständigt påpekat ständigt samma problem med samordning och samverkan.
Den 11 november 1989 fastställde den dåvarande socialministern Sven Hulterström (S) direktiven för det som senare kom att kallas Psykiatriutredningen. Det är bra direktiv; när politikerna nästa gång ska utreda brister i samverkan, kan man ta dem rakt av.
I probleminventeringen pekar man på: ”brister i samordningen”, ”oklarheter beträffande ansvarsfördelningen varit en tillbakahållande faktor” och ”behov av samordning och samverkan”. Utredningen skulle ”överväga roller och funktioner för samarbete mellan vårdsektorn och andra samhällssektorer” och ”behov och utformning av en samordnande funktion”.
Läs hela artikeln på Svenska Dagbladet, http://www.svd.se/psykiatriska-varden-maste-fungera-battre
- Skapad den 15 oktober 2015
- Senast uppdaterad 15 oktober 2015
- Träffar: 708
Sida 5 av 15