Pressmeddelande 3 angående vården av psykiskt sjuka i Skåne
- Uppgifter
- Överordnad kategori: Verksamheten i Skåne
Schizofreniföreningen i Skåne
Pressmeddelande 3 med anledning av diskussion/publicitet kring brister i vården av psykiskt sjuka i Skåne/Malmö.
160202
Karolinska Institutets ordförande Lars Lejonborg förstår vad som krävs för att återställa förtroendet när det sviktar.
Han har föreslagit granskning med hjälp av en oberoende kommission!!!
Vi förslog i ett pressmeddelande augusti 2015 följande:
"1. Schizofreniföreningen i Skåne kräver att en kommission med representanter för både Inspektionen för Vård och Omsorg, Socialstyrelsen och Myndigheten för Vårdanalys får i uppdrag att granska levnadssituationen och vårdsituationen för de psykiskt sjuka i Skåne. Granskningen skall göras med utgång från enskilda individers livssituation och de skall innehålla förslag till åtgärder.
2. Schizofreniföreningen i Skåne kräver att en internationell panel av psykiater anlitas för att granska den psykiatriska vården inom Skåne. I början av 2000-talet hade vi en liknande situation och då anlitades en internationell panel för att granska vården. Det bör därför även ingå i uppdraget att jämföra situationen 2015 med den som redovisades från granskningen i början av 2000-talet.
Panelen skall lämna förslag till åtgärder."
Nu har det gått sex månader och vi står fortfarande och stampar på samma fläck och vi har inte fått något svar alls på våra förslag vilket är ytterst nonchalant.
Ingen trovärdig analys av vården av psykiskt sjuka inom Psykiatri Skåne har publicerats.
Den PM som Region Skånes stab har publicerat kan inte betraktas som en trovärdig beskrivning av vården eller bristerna i vården av psykiskt sjuka i Skåne.
Den är utförd av två personer inom Region Skånes stab utan medverkan från oberoende experter eller representanter för brukar- och anhörigorganisationer. Den medicinska vården har inte heller granskats.
Inget handlingsprogram för att åtgärda de akuta missförhållandena inom psykiatrin i Malmö har heller publicerats.
Konstruktiva förslag till utveckling och förändring av den psykiatriska vården i Skåne ligger stilla eller avvecklas.
- Skapad den 10 februari 2016
- Senast uppdaterad 10 februari 2016
- Träffar: 884
Läs mer: Pressmeddelande 3 angående vården av psykiskt sjuka i Skåne
Rapporter från Vårdanalys
- Uppgifter
Myndigheten har även sammanfattat erfarenheter av tidigare satsningar och rekommenderar staten att i fortsättningen följa följande förslag på vägledande principer:
FÖRSLAG PÅ VÄGLEDANDE PRINCIPER INFÖR EN NY STATLIG SATSNING.
1 Involvera hela samhället i att förbättra den psykiska hälsan.
2 Rikta statens insatser mot sådant som bara staten kan göra eller gör mer effektivt än andra.
3 Fokusera på hur de samlade resurserna kan användas för att uppnå långsiktiga effekter, snarare än på en avgränsad statlig satsning.
4 Skapa en sammanhållen struktur med realistiska mål och insatser.
5 Skapa ett lärande och evidensbaserat arbete. Öka fokus på analys, implementeringsstöd och uppföljning.
6 Öka fokus på delaktighet och inflytande för patienter, brukare och anhöriga.
Harald Wilhelmsson
- Skapad den 22 januari 2016
- Senast uppdaterad 22 januari 2016
- Träffar: 17683
Dina rättigheter, utdrag från Psykiatri Skånes hemsida
- Uppgifter
- Överordnad kategori: Verksamheten i Skåne
Kopia från Psykiatri Skånes hemsida med koppling till Vårdguiden 1177 när det gäller Dina rättigheter. Rättigheterna gäller även för patienter inom Psykiatri Skåne.
”Rätt till information
Din läkare, sjukgymnast eller annan hälso- och sjukvårdspersonal ansvarar för att du får utförlig information. Ställ gärna frågor och begär tydliga svar.
Du ska alltid få individuellt anpassad information av din läkare.
Om det finns flera behandlingsalternativ som är medicinskt motiverade är det ditt val som patient som ska vara avgörande. Hänsyn måste tas till om relationen mellan kostnad och förväntad effekt är rimlig. Du kan inte kräva behandlingsmetoder som inte anses stå i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.
Du har rätt att få information om:
-
ditt hälsotillstånd, diagnos och behandling
-
möjliga undersöknings- och behandlingsmetoder
-
vilka hjälpmedel som finns om du har en funktionsnedsättning
-
planerade tidpunkter för utredningar och behandlingar, laboratorieprov och undersöknings- och behandlingsresultat
-
hur du själv kan medverka i behandlingen
-
hur du kan förebygga sjukdom eller skador och effekter eller biverkningar av medicin eller annan behandling
-
väntetider till de vanligaste behandlingarna och operationerna vid Region Skånes sjukhus”
För utdraget svarar Harald Wihelmsson
- Skapad den 04 december 2015
- Senast uppdaterad 04 december 2015
- Träffar: 868
Program från SVT där människor med psykiska problem berättar
- Uppgifter
- Överordnad kategori: Verksamheten i Skåne
- Skapad den 20 november 2015
- Senast uppdaterad 20 november 2015
- Träffar: 762
Delaktighet grunden för en lyckad behandling
- Uppgifter
- Överordnad kategori: Verksamheten i Skåne
Delaktighet grunden för en lyckad behandling av psykossjukdomar
Att välja rätt behandling till patienter med schizofreni och andra psykossjukdomar kan vara svårt. Antipsykotisk läkemedelsbehandling bör kombineras med psykosociala insatser. Viktigt är också att patienten görs delaktig i val av behandling.
Sammanfattat
Schizofreni är en av de svåraste psykiska sjukdomarna. Dock finns evidens för insatser som kan bidra till ett relativt normalt liv för dessa patienter.
Varje beslut som rör val av behandling bör ske i samråd mellan patient och behandlare.
Antipsykotisk läkemedelsbehandling är en förutsättning för rehabilitering men bör kombineras med psykosociala insatser för optimalt resultat.
Den samordnade individuella vårdplanen bör vara styrande för rehabiliteringsprocessen.
För adekvat bedömning av behandlingssvar bör symtomskattning kompletteras med globala mått.
Om en läkemedelsbehandling inte ger fullgott svar bör tillägg av psykosociala insatser övervägas som alternativ till ytterligare läkemedel.
Schizofreni är bland de 10 högst rankade orsakerna till funktionshinder i utvecklade länder världen över [1]. Sjukdomsdebuten sker oftast i åldern 15–30 år. För majoriteten av de drabbade dröjer den psykiatriska behandlingen mer än två år från det att de första symtomen gett sig till känna. Bakgrunden till denna fördröjning är troligen mångfacetterad, men stigmat som är förknippad med sjukdomen utgör en viktig orsak.
Schizofreni är ett syndrom, det vill säga en samling av symtom hos en individ med en varaktighet över lång tid, i de flesta fall livslång. Det är inte en enda sjukdomsenhet utan utgör sannolikt en grupp psykiatriska tillstånd som, i avsaknad av biologiska markörer, ännu inte kan särskiljas från varandra. Symtomen verkar även överlappa med andra psykiatriska tillstånd och utgör dessutom dimensioner som sträcker sig från normalitet till gravt handikappande tillstånd. Avsaknaden av klara gränser mot andra tillstånd gör sjukdomen svår att definiera och därmed även svår att studera. Här skriver vi om schizofreni som om det vore en klart definierad sjukdom, men det är viktigt att komma ihåg att vi troligen använder ordet schizofreni som en term för flera tillstånd med vissa gemensamma drag. I den nya diagnostiska manualen, DSM-5, har huvuddragen för diagnoskriterierna behållits, men psykopatologiska dimensioner har lagts till för att bättre illustrera sjukdomens heterogenitet i förlopp och svårighetsgrad [2].
Sjukdomen kännetecknas av en bristande perception och realitetsprövning av sinnesintryck, vilket kan yttra sig som vanföreställningar, hallucinationer, emotionell dysreglering och oorganiserat beteende. Oftast föregås sjukdomsdebuten av mer subtila tecken som utvecklas gradvis och efter hand leder till nedsättning av psykiska funktioner, personlighetsförändring och social isolering. Det finns vissa belägg för att det under denna så kallade prodromalperiod är möjligt att bromsa utvecklingen till akut sjukdom genom att behandla de symtom som föregår de psykotiska, ofta ångest och depression, med terapi eller symtomlindrande medicin. Det är dock utifrån symtombilden inte möjligt att förutsäga en utveckling till schizofreni med bättre träffsäkerhet än cirka 30 procent, vilket försvårar en generell behandlingsrekommendation [3].
Förlopp och utfall
Hos personer med schizofreni finns ett brett spektrum av utfall, som varierar från normalitet eller minimal funktionsnedsättning till svår kontinuerlig sjukdom med grava funktionshinder. De flesta patienter befinner sig i mitten av spektrumet där det är möjligt att leva ett liv i samhället förutsatt att behandlingen omfattar både medicinering och psykosociala insatser.
Schizofrenisjukdomen är förenad med ökad mortalitet och morbiditet. Upp mot hälften av personer med schizofreni gör någon gång ett självmordsförsök, och cirka 5–10 procent avlider i ett fullbordat självmord [4]. Personer med schizofreni har i medeltal 2,5 gånger ökad dödlighet jämfört med...
Läs hela artikeln på Läkartidningens hemsida: http://lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2015/10/Delaktighet-grunden-for-en-lyckad-behandling-av-psykossjukdomar/
- Skapad den 15 oktober 2015
- Senast uppdaterad 15 oktober 2015
- Träffar: 947
Sida 5 av 15