Skriv ut
Överordnad kategori: Verksamheten i Skåne

Några kommentarer med anledning av SoS meddelandeblad

nr 5/2011.

Statsbidrag till kommuner som inrättat verksamhet med personliga ombud till vissa personer med psykisk funktionsnedsättning.


Sida 1
”Detta meddelandeblad anger vilka villkor och förutsättningar ombudsverksamheterna måste uppfylla för att kunna få statsbidrag, och vilket ansvar de lokala
ledningsgrupperna har. Ombudens arbetsuppgifter definieras liksom den målgrupp som omfattas av insatsen”


Sida 3
Personligt ombud
Ombudens arbetsuppgifter

I regeringens proposition 1993/94:218, regeringsbeslut S98/7454/ST, S1999/4985/ST och S2009/10168/ST beskrivs ombudens arbetsuppgifter.
Arbetsuppgifterna är att
• tillsammans med klienten identifiera och formulera hans eller hennes behov av vård, stöd, service, rehabilitering och sysselsättning
• tillsammans med klienten se till att olika huvudmäns insatser planeras, samordnas och genomförs
• bistå klienten i kontakterna med olika myndigheter
• se till att klienten får vård, stöd och service, rehabilitering och sysselsättning
utifrån egna önskemål, behov och lagliga rättigheter
• verka för att klienten får tillgång till rehabilitering, sysselsättning och/eller arbete.
För att stödet ska fungera måste det få en sådan formell ställning i den lokala samhällsorganisationen, att ombuden kan fullgöra de beskrivna uppgifterna (regeringens
proposition 1993/94:218).
Anhörig- brukar- och intresseorganisationerna kan ha en viktig roll för att nå de klienter som har störst behov och behöver stöd av personligt ombud. Det är en tidskrävande arbetsuppgift att nå de mest utsatta eftersom delar av målgruppen kan vara misstänksamma mot samhällets stödapparat.

Fråga: Hur skall anhörig och brukarorganisationerna arbeta för att bistå de personliga ombuden att nå de personer som har störst behov av stöd
från personliga ombud.

De som har störst behov kan beskrivas enligt följande:
-Personer som lever ensamma och isolerade och som inte har kontakt med andra människor.
-Personer som lever hemlösa på härbärgen, hotell, i husvagnar, cirkulerar runt hos kompisar, vandrarhem eller som lever som uteliggare. (I Skåne ca 900)
-Personer som vistas på s.k. HVB-hem enligt SoL (ca 3000) eller som vistas på behandlingshem eller HVB-hem enligt HSL (Okänt antal men troligen minst 1000 personer).
-Personer som finns långtidsintagna på psykiatriska enheter utan att vara dömda eller tvångsintagna (Enheter för särskilt vårdkrävande, rättspsykiatriska enheter).
-Personer som är intagna på rättspsykiatriska enheter eller enligt den nya lagen om tvång i öppen vård men som skall skrivas ut.
”I ombudsarbetet är det viktigt att arbeta långsiktigt för klienten och se till att kontakterna med de olika myndigheterna är goda.”

Fråga. Hur skall brukar- och anhörigorganisationerna arbeta för att bryta den nuvarande tendensen att ombudens arbete alltmera inriktas på kortsiktiga
åtgärder för att lösa klienternas akuta problem.

”Ombuden upptäcker ofta brister och hinder i samhällets stödsystem när de arbetar med klienterna. Det ingår också i ombudens arbete att identifiera och rapportera de brister i serviceutbudet, som gör att klienternas behov inte blir tillgodosedda, till den lokala ledningsgruppen (regeringens proposition 1993/94:218)”. Se också under rubriken Ledning och styrning.
Klienterna deltar på så vis indirekt i strukturpåverkan genom att vara katalysatorer för brister och fel i välfärdssystemet. Detta kan vara ett led i klientens empowermentprocess (egenmakt)”.
Se senare om organisationernas roll i ledningsgrupper
Sida 5
”Lednings- och samverkansgrupper
Eftersom kommunen/socialtjänsten är huvudman för verksamheterna är det också kommunen/socialtjänsten som bjuder in och sätter samman ledningsgruppen.
I ledningsgruppen ingår ofta utöver kommunens/ socialtjänstens representanter från landstingets psykiatri och primärvård, Arbetsförmedling och Försäkringskassan.
Patient-, brukar- och anhörigorganisationer har en viktig roll i ledningsgrupperna. De kan fungera som garant för att ombuden kan arbeta på uppdrag av klienterna och de kan driva på i arbetet med att åtgärda systembristerna samt se till att verksamheten utvecklas på det sätt som är tänkt.

Fråga: Hur skall brukar- och anhörigorganisationerna kunna ställa upp
med personer som kan motsvara dessa krav i kanske upp mot 300 ledningsgrupper.
De skall vara en garant för att ombuden arbetar på rätt sätt i relation till sina klienter och driva på arbetet med att åtgärda systembrister samt driva på arbetet med att åtgärda systembrister inom Socialtjänst, hälso- och sjukvård, arbetsförmedling och försäkringskassa samt brister i relationen mellan dessa så att de inte drabbar ombudens klienter.

Definition av målgruppen se sidan 4.
”En person har en psykisk funktionsnedsättning om han eller hon har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar
har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk störning.”
Enligt Socialstyrelsens förslag är målgruppen för personligt ombud personer med psykiska funktionsnedsättningar, enligt definitionen ovan, 18 år och äldre, som
• har betydande och väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av (allvarlig) psykisk störning/sjukdom och
• har sammansatta och omfattande behov av vård, stöd, service och rehabilitering och sysselsättning och som har behov av långvarig kontakt med socialtjänst, primärvård och/eller den specialiserade psykiatrin (utan krav på diagnos) och andra myndigheter.
Kontakt med personligt ombud ska också vara en möjlighet för personer som finns inom enskild verksamhet, för personer med psykiska funktionsnedsättningar och samtidigt missbruk, för personer med psykiska funktionsnedsättningar som är hemlösa samt för personer som riskerar att utveckla svåra psykiska
funktionsnedsättningar.
Det är viktigt att den lokala ledningsgruppen prioriterar inom målgruppen efter de lokala förhållanden som råder i den aktuella kommunen.”

Kommentar: Målgruppen har begränsats till personer med väsentliga svårigheter som varar under längre tid och skall vara en konsekvens av (allvarlig)
psykisk störning/sjukdom
och har sammansatta och omfattande behov av vård, stöd, service och rehabilitering och sysselsättning och som har behov
av långvarig kontakt med socialtjänst, primärvård och/eller den specialiserade psykiatrin (utan krav på diagnos) och andra myndigheter.

Personer med schizofreni och liknande psykoser utgör hädanefter kärnan i målgruppen och det blir en uppgift för representanter för brukar- och anhörigorganisationer att i ledningsgruppernas arbete bevaka att det i fortsättningen blir så. Idag är avvikelsen från den beskrivna målgruppen betydande.

Ombudens arbetsuppgifter.
De personliga ombudens roll och arbetsuppgifter skiljer sig i flera avseenden från andra yrkeskategoriers. De bygger på att ombuden renodlat tillämpar vissa principer och förhållningssätt (regeringens proposition 1993/94:218) till exempel:
• klienten bestämmer – ombudet ska stödja klienten med resurser för att nå egna mål
• arbeta för personkontinuitet i möjligaste mån – samma ombud över tid
• arbeta långsiktigt och med tålamod – en grund för att nå resultat i arbetet
• nära relation – lära känna klienten och etablera en förtroendefull relation innan man formulerar mål och kan påbörja förändringar
• arbeta i klientens naturliga miljöer, till exempel genom hembesök
• arbeta flexibelt i nuet – klientens unika behov och aktuella funktionsnivå och hälsotillstånd är utgångspunkt för arbetet
• arbeta för att skapa goda relationer med olika myndigheter

Kommentar: De blir en uppgift för brukar- och anhörigrepresentanter i ledningsgrupper att bevaka att ombuden arbetar enligt detta meddelandeblad
och att tillämpar principer och förhållningssätt som angetts.

Etiska riktlinjer
De personliga ombuden ställs ofta inför svåra etiska dilemman. Därför är det viktigt att det finns utarbetade etiska riktlinjer att följa.

Kommentar: Jag har inte i något fall sett att de ombud som har kommunala
anställningar har tydliga etiska riktlinjer som de skall följa. Detta finns idag bara inom PO-Skåne och i Stiftelsen Parasoll, Sollentuna. Stor arbetsuppgift
att ändra på detta.

Ledning och styrning
För att verksamheterna med personligt ombud ska vara framgångsrika behövs en
fungerande samverkan mellan de huvudmän som lokalt ansvarar för insatser och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning, samt med patient-,
brukar- och anhörigorganisationer. HSL 8 a § och SoL 5 kap 8 a § ”Landstinget (kommunen) ska ingå överenskommelse med kommunen (landstinget) om ett
samarbete i fråga om personer med psykisk funktionsnedsättning. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående
ges möjlighet att lämna synpunkter på överenskommelsen”. Se Socialstyrelsens
meddelandeblad nr 1/2010.

Kommentar: Brukar och anhörigorganisationerna skall om möjlig lämna synpunkter på generella överenskommelser mellan kommuner och andra
huvudmän/vårdansvariga. En ganska stor arbetsuppgift och kanske även ganska svår.

Rekrytering av personliga ombud
De personliga ombuden bör ha:
• ingående kunskaper om samhället och relevant lagstiftning
• goda kunskaper om psykisk funktionsnedsättning
• lång erfarenhet av relationsskapande arbete
• mycket god samarbetsförmåga
Viktiga personliga egenskaper är att
• kunna upprätthålla och bibehålla en relation till sina klienter
• kunna hjälpa klienten att föra fram sina synpunkter på ett konstruktivt sätt
• förstå och ha ett seriöst intresse för arbetets komplexa, ibland ömtåliga uppdrag
• ha en mycket god förmåga att möta olika slags människor individuellt och i grupp
• ha gruppledarerfarenhet
• ha mod och beredskap att klara och förhålla sig konstruktivt i svåra och oväntade situationer
• kunna tala och skriva i klartext
• vara beredd att aktivt delta i handledning
Det är viktigt att patient-, brukar- och anhörigorganisationerna medverkar i rekryteringsarbetet och vid anställningsintervjuer.

Kommentar: Det nyrekryteras nog ca 40 ombud per år. Det innebär att våra representanter skall närvara vid minst 200 intervjuer och ett 40 tal sammanfattande urvalsmöten. OBS att rekryteringen av ombud blir bättre när representanter för brukar- och anhörigorganisationerna medverka i rekryteringen. De kan t ex hindra kommunerna från att omplacera ”obekväma” medarbetare till arbetet som personligt ombud.

Allmänt om patient-, brukar- och anhörigorganisationernas roll.

”Patient-, brukar- och anhörigorganisationerna har stor betydelse för ombudens arbete. De kan exempelvis stödja ombuden och deras klienter i att identifiera och påtala brister och fel i välfärdssystemet genom att driva dem intressepolitiskt.
Genom att samverka med dessa organisationer kan ledningsgruppens arbete få en ökad möjlighet till aktivt förbättringsarbete för att täcka målgruppens långsiktiga behov /(regeringens proposition 1993/94:218).
Patient-, brukar- och anhörigorganisationernas har en viktig roll i de lokala ledningsgrupperna – som garant för ombudens mer fristående och formella ställning och som pådrivare i arbetet med att åtgärda systembristerna. Det har också visat sig att rekryteringen av ombud varit lyckat när patient-, brukar- och anhörigorganisationerna har varit med vid anställningsintervjuer. Se under Ledning
och styrning och under Rekrytering av personliga ombud.”

Sammanfattningsvis innebär detta meddelandeblad en stor utmaning för de befintliga organisationerna Schizofreniförbundet och RSMH.

Det innebär i korthet
att ett delansvar för reformens genomförande läggs på brukar- och anhörigorganisationerna,
att föreningarna om de skall motsvara intentionerna i detta meddelandeblad får flera ganska stora nya arbetsvolymer,
att föreningarna får nya kvalitativa krav som om vi skall motsvara dem kräver att förbunden engagerar sig i utbildningsfrågan, att om vi inte lever upp till intentionerna i meddelandebladet påtar oss ett ansvar för att reformen personligt ombud inte kommer att styras upp enligt beslut av riksdag, regering och detta meddelandeblad.

Ytterst innebär det ett ansvar för att personer med allvarlig psykisk sjukdom/ funktionsnedsättning inte får det stöd som de behöver för att kunna leva sina liv i samhället.


111017 Harald Wilhelmsson

Rekommendera artikeln:

Submit to DeliciousSubmit to DiggSubmit to FacebookSubmit to Google BookmarksSubmit to StumbleuponSubmit to TechnoratiSubmit to TwitterSubmit to LinkedIn
Skapad den 08 januari 2012
Senast uppdaterad 18 augusti 2013
Träffar: 1323

Kommentarer: (0)

Cancel or