Submit to DeliciousSubmit to FacebookSubmit to Google BookmarksSubmit to StumbleuponSubmit to TechnoratiSubmit to TwitterSubmit to LinkedIn

Så här gör man i andra landsting

1 Enkätundersökning i Östergötland år 2006 - närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård.

Läs undersökningen, hämta den som pdf-fil här.

Nedan följer en sammanställning av de viktigaste resultaten samt en litteraturförteckning.

  • Närståendes specifika kunskaper om patientens sjukdoms- och livshistoria tas inte tillvara i den utsträckning som de närstående önskar
  • Närstående önskar att den psykiatriska vården ska ta mera initiativ till kontakt. Idag ligger ansvaret i hög utsträckning på de närstående. Det är viktigt att de närstående involveras i ett tidigt skede
  • Närståendeutbildning ger ökade kunskaper om patientens vård och behandling och ökar de närståendes förtroende för den psykiatriska vården
  • De flesta närstående har behov av känslomässigt stöd via den psykiatriska vårdens försorg, men få får det
  • Förbättra tillgängligheten för de närstående till den psykiatriska vården genom att erbjuda en namngiven kontaktperson
  • Få närstående har erbjudits information om intresse- och patientföreningar via den psykiatriska vårdens försorg

 

  • Den mest framkomliga vägen till ökad delaktighet för de närstående är via information, kunskap, öppenhet gentemot de närstående och att arbeta med medarbetarnas attityder och förhållningssätt.

  • Undersökningen kommer att upprepas år 2009 och Hälso- och sjukvårdsnämndens krav är att de närståendes delaktighet då ska ha ökat.

  • Undersökningen har återupprepats under 2010. Rapport:Närståendes delaktighet i vården av psykiskt sjuka i Östergötland 2010.

  • Resultaten visar att situationen är i stort sett oförändrad. Utreningen konstaterar något uppgivet "Övergripande kan noteras att inga markanta förändringar i resultaten skett i jämförelse med 2006 års resultat."
     
  • Läs undersökningen och hämta den här som en Pdf-fil.

 

Litteraturförteckning:

Bengtsson-Tops A., 2001. Severely mental illindividualsliving in thecommunity. Needs for care, quality of life and social network. Akadmisk avhandling, Lunds universitet.

BiegelD.E., Song L., Milligan S.E., 1995. A comparativeanalysis of familycaregivers´ perceivedrelationship with mentallyhealthprofessionals. Psychiatric Services, 46, 477 - 482.

Carr A., 2003, FamilyTherapy: Concepts, Process and Practice. Chiches-rwe: John Wiley.

Doornbos M. M., 2002. Famliycaregivers and the mental healthcare system: Reality and dreams. Archives of psychiatricnursing, 16 (1), 39 - 46.

Ewertzon M, 1999, Närstående till personer med psykiska problem - deras livssituation och erfarenheter med psykiatrisk vård. Uppsala Universitet - Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, FoU-enheten/ psykiatri, Beckomberga sjukhus.

Ewertzon M, 2001, Närståendes livssituation och erfarenheter av psykiatrin och socialttjänsten - före och efter psykiatrireformen. Forsknings- och utvecklingsenheten, Västra Stockholm.

FallonI.R.H., Laporta M., Fadden G., Graham-Hole V., 1993. Managing stress in families: cognitive and behaviourialstrategies for enhancingcopingskills. London, Routhledge.

Foldemo A., 2004. Living with Schizophrenia from the perspective of outpatients and theirparents. Akademisk avhandling, Linköpings universitet.

Gallagher S.K., Mechanic D., 1996. Living with the mentallyill: Effects on the health and functioning of otherhouseholdmembers. SoccialSci-ence& Medicine, 42 (12), 1691 - 1701.

Hansson K., (red) 2001. Familjebehandling på goda grunder: en forsk-ningsbaserad översikt. Förlagshuset Gothia AB, Växjö, Grafiska punkten.

Jakobsen E.S., Severinsson E., 2006. Parent´sexperiences of collobora-tion with communityhealthcareprofessionals. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 13 (5), 498 - 505.

Johansson B., Holmberg T., 2004. Rörligt omvårdnadsteam - En utvär-dering av psykiatrisk hemsjukvård. Rapport-FoUrnalen 2002:4. Forsk-nings- och Utvecklingsenheten för Primärvård och Psykiatri, Landstinget i Östergötland.

Lefley H.P., 1996. FamilyCaregiving in Mental Illness. London, SagePublications.

Lukens E.P., Thorning H., Lohrer S., 2002. Howsibblings of those with severe mental illnesspercive services and support. Journal of PsychiatricPractice, 8, 354 - 64.

McCann G., McKeown M., Porter I., 1996. Understanding the needs of relatives of patients within a special hospital for mentallydisorderedof-fenders: a basis for improved services. Journal of AdvancedNursing, 23, 346-52.

Nationell psykiatrisamordning, Rapport nr 2006:6. Så vill vi ha det. Pati-ent-, brukar- och anhörignätverkets krav på framtida vård, stöd och be-handling inom psykiatriområdet. Stockholm.

Noh S., Turner R.J., 1987. Living with psychiatric patients: implications for the mental health of familymembers. Social Science & Medicin, 23 (3): 263 - 72.

Nordenfeldt K., 2005. Mobilt omvårdnadsteam: De anhörigas upplevel-ser av psykiatrisk hemsjukvård. Rapport-FoUrnalen 2005:1, Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland.

Parker B.A., 1993. Living with mental healthillness: the family as care-giver. Journal of psychosocialnursing and mental health services, 3 (3): 19-21.

Pejlert A., 2001. Being a parent of an adult son or daughter with severe mental illnessrecivingprofessionalcare: parents´narratives. Health and social Care in the Municipal, 9, 194 - 204.

Poplawska R., Czernikiewicz A., Szulc A., Galinska B., Konarzewska B., Rudnik-Szalaj I., 2004. The effectiveness of psychoeducation in schizophrenic and depressive patients - Preliminary report. Psychiatric Polska, 38 (3), 443-42.

Rahm Hallberg I., 2002. Sjuksköterskor som case managers ur Malm U., (red). Case management: evidensbaserad integrerad psykiatri. Lund, Studentlitteratur.

Regeringens proposition 1993/94:218. Psykiskt stördas villkor, Stockholm 1994.

Reinares, M., Vieta E., Colom F., Martinez-Aran A, Torrent C., Comes M., Goikolea J. M., Benabarre A., Sanchez-Moreno J., 2004. Impact of a PsychoeducationealFamily Intervention on Caregivers of StabilizedBi-polar Patients, Psychoterapy and Psychosomatics, 73 (5), 312-9.

Rudge T., Morse K., 2004. Didanythingchange? Caregivers and schizophrenia after medicationchanges. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 11 (1), 3 - 11.

Socialstyrelsen, 1992. Välfärd och valfrihet: service, stöd och vård för psykiskt störda: slutbetänkande av psykiatriutredningen. Stockholm, Allmänna förlaget.

Socialstyrelsen, 1997. God psykiatrisk vård på lika villkor?: en nationell översyn av innehåll och kvalitet i den psykiatriska vården. Stockholm, Gotab.

Socialstyrelsen, 1997. Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997. Systematisk förteckning.

Socialstyrelsens Termbank 2007, http://app.socialstyrelsen.se/termbank

SSF - Svensk sjuksköterskeFörening, 2004, Närståendes behov, Omvårdnad som akademiskt ämne, Stockholm, Bromma tryck AB.

Sullivan M., Karlsson J., 1994. Hälsoenkät: Svensk manual och tolkningsguide. Sektionen för Vårdforskning, Medicinska Fakulteten, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Sjukhuset, Göteborg.

Tuck I., Mont P., Evans G., Shupe J., 1997. The experience of caring for an adultchild with schizophrenia. ArchPsychiatrNurs,11 (3),118-25.

Walker E., DewarB.J., 2001. Howdowefaciliatecarers´involvment in decisionmaking? Journal of AdvancedNursing, 34 (3), 329 -337.

Wenemark M., Borgstedt-Risberg M., Holmberg T., Nettelbladt P., Noorlind Brage H., Åkerlind I, 2003. Östgötens psykiska hälsa - En kartläggning av självskattad psykisk hälsa i Östergötland hösten 2002. Rapport 2003:1,Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland.

Wigelius S., 2005. Närståendes upplevelser av mötet med den psykiatriska slutenvården och deras delaktighet. Uppsats i Omvårdnad 61-80 poäng. Hälsouniversitetet i Linköping, Institutionen för medicin och vård.

3 Broschyr "Närstående policy - policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård.

Hämta broschyren som pdf-fil.

Kommentarer: Anders Milton (Nationella psykiatrisamordnaren) fokuserade frågan om brukares och närståendes relation till psykiatrin och socialtjänsten på ett tydligt sätt. Detta har lett till att en förändring börjat i hela landet.

I Skåne kan vi se följande förändringar och krav från brukar och anhörigorganisationer:

1 Ett brukarråd enbart för psykiatrin har inrättats där samliga organisationer har kunnat uttrycka sin uppfattning om önskvärda och nödvändiga förändringar.

2 Vi har krävt att regelverket för second opinon blir tydligare inom regionen.

3 Vi har krävt att "Fritt vårdval även skall gälla psykiskt sjuka".

4 Vi har krävt att psykiatrin skall bli mera transparent både vad gäller beskrivnigar av  vilken vård som finns att tillgå och reultat.

5 Vi har krävt tidiga insatser vid ny- och återinsjuknande och att de närstående involveras i insatserna.

6 Vi har krävt samordnad vårdplanering (psykiatri, socialtjänst m fl) och att närstående involveras i både planering och genomförande.

7 Eftersom den antipsykotiska effekten av olika neuroleptika är relativt likvärdig medan däremot biverkningarna av olika preparat varierar stort från preparat till preparat måste patienten ges full information om kända biverkningar och också ges ett avgörande inflytande vid val av preparat.

Informerat samtycke till madicinering med neuroleptika skall bli en laglig rattighet.

8 Det har sedan länge funnits en omhändertagandeattityd (paradigm) från personal inom psykiatrin och socialtjänsten. Denna attityd verkar isolerande, passiviserande och främjar inte samhällsintegration, rehabilitering och återhämtning.
> Denna attityd måste ersättas av en attityd som på ett entydigt sätt stöder patienternas samhällsintegration, rehabilitering och återhämtning. 

9 De allvarligt psykiskt sjuka/funktionshindrades rättsliga ställning både i samhället och i vården måste stärkas genom lagstiftning.
Detta kan även ske genom full behovstäckning med personligt stöd av personliga ombud och tillgång till fristående och kostnadsfri juridisk hjälp.

10 Vi har erfarenhetsmässigt uppfattningen att brukar- och anhöriginflytande som byggs in i den reguljära verksamheten – service, stöd, vård och rehabilitering är den mest effektiva vägen att implementera ett ökat inflytande från brukare och anhöriga inom psykiatrin och socialtjänsten m fl och har lämnat en lista med exempel till Region Skåne och Psykiatrin i Skåne .

Harald Wilhelmsson 

 

Rekommendera artikeln:

Submit to DeliciousSubmit to DiggSubmit to FacebookSubmit to Google BookmarksSubmit to StumbleuponSubmit to TechnoratiSubmit to TwitterSubmit to LinkedIn

Kommentarer: (0)

Cancel or