Submit to DeliciousSubmit to FacebookSubmit to Google BookmarksSubmit to StumbleuponSubmit to TechnoratiSubmit to TwitterSubmit to LinkedIn

Regeringen har nu överlämnat en skrivelse till Riksdagen med en samlad politik för personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning.
2008/09:185

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen presenterar regeringen sin politik för personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Skrivelsen omfattar en redogörelse för regeringens samlade psykiatrisatsning som innefattar de senaste årens åtgärder samt inriktningen för de medel som riksdagen, efter förslag från regeringen, beslutat om för psykiatriområdet för 2009 (prop. 2008/09:1, bet. 2008/09:SoU1, rskr. 2008/09:127).

Regeringens politik för personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning sammanfattas i tre huvudområden: vården, vardagen och valfriheten.

Övergripande syfte inom respektive område är följande:

Barn, vuxna och äldre med psykisk sjukdom ska, enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763, HSL) samt den nationella vårdgarantin, ha tillgång till en kunskapsbaserad och god vård, samt rehabilitering när och där de behöver den.

Utbudet av arbete, sysselsättning, boendeformer och hjälpmedel ska i enlighet med socialtjänstlagen (2001:453, SoL), lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade samt HSL vara varierat och anpassat för att möta de behov som personer med psykisk funktionsnedsättning har.

Personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning ska, med stöd av bl.a. de medel som avsattes i budgetpropositionen för 2009, i ökad utsträckning ges möjlighet att välja och ha inflytande över vem som ska utföra vård-, rehabiliterings- och stödinsatser liksom utformningen av dessa insatser. Regeringen bedömer att det är av stor vikt att framsteg görs parallellt på samtliga områden. En uppföljning av effekterna av regeringens samlade psykiatrisatsning ska därför genomföras.

För de tre huvudområdena anger regeringen fyra särskilt prioriterade delområden:

  • Insatser riktade till barn och ungdomar.
  • Arbete och sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning.
  • Satsningar på kompetens och evidens.
  • Stöd för långsiktigt kvalitets- och utvecklingsarbete.
Skrivelsen finns tillgänglig här som Pdf-fil.

 

Kommentarer:

Man måste säga att Regeringen har tagit de senaste årens rapporter om missförhållanden inom den psykiatriska vården såväl inom sjukvården som inom socialtjänsten på allvar.

Frågan som uppstår är emellertid om åtgärderna kommer att i grunden förändra situationen för de allvaligt psykiskt sjuka/funktionshindrade och deras anhöriga i samhället och om vi kommer att närma oss Riksdagens mål från 1994.

Regeringen är själv inte tvärsäker och föreslår därför ett nytt uppföljningssystem där man skall kunna se effekterna av åtgärderna. Några frågor kan komma att avgöra hur situationen för de allvarligt psykiskt sjuka/funktionshindrade ser ut om tio eller tjugo år.

1 Kommer samverkan mellan socialtjäst och psykiatri rörande enskilda personer verkligen att förändras?

Hittills har ju varken lagstiftning eller avtal kunnat ändra på situationen.

- Kommer antalet psykiskt sjuka/funktionshindrade som lever hemlösa att minska, kommer antalet personer som långtidsvistas på s k HVB-hem - små asyler långt från hemorten att minska, kommer antalet personer som vistas inom psykiatrin huvudsakligen på grund av att de saknar bostad med erforderligt stöd att minska, kommer rättsläge att förbättras, kommer fler att ha egen bostad, kommer fler att ha något meningsfullt att göra på dagarna, kommer personer med både psykos och missbruk att få evidensbaseraad behandling i enlighet med socialstyrelsens riktlinjer, hur många personer som får tvångsvård i öppen vård kommer att sändas till nya institutioner s k HVB-hem, kommer den nya tvångsvårdslagstiftningen att öka antalet tvångsomhändertaganden, kommer den höga fysiska sjukligheten och höga dödligheten i fel ålderklasser att minska?

2 Frågan om en permanentning och utvidgning av reformen om personliga ombud fanns ej med i skrivelsen.

Här har Regeringen sagt nej till den mest effektfulla verksamheten för målgruppen och deras anhöriga. Stöd genom personliga ombud ger ökat rättskydd, bättre livssituation för de drabbade och avlastning för de anhöriga och mindre behov av sluten psykiatrisk vård och ökad samhällintegration vilket är Riksdagens mål. Sedan 1994.

3 Kommer de enskilda individerna verkligen att få större inflytande över sina liv och över den service, stöd och vård som de behöver? Riksdagen gjorde 1994 bedömningen att det var nödvändig för att man skulle nå målet samhällsintegration på lika villkor.

4 Kommer åtgärderna att leda till att nuvarande dominerande omhändertagandeattityd bland personal såväl inom psykiatri som inom socialtjänsten olika delar att ersätts av en rehabilitering och ett stöd för individens återhämtning?

Harald Wilhelmsson

Rekommendera artikeln:

Submit to DeliciousSubmit to DiggSubmit to FacebookSubmit to Google BookmarksSubmit to StumbleuponSubmit to TechnoratiSubmit to TwitterSubmit to LinkedIn

Kommentarer: (0)

Cancel or