Submit to DeliciousSubmit to FacebookSubmit to Google BookmarksSubmit to StumbleuponSubmit to TechnoratiSubmit to TwitterSubmit to LinkedIn
Till
 

Partierna

 

Inledning av Schizofreniförbundets elektroniska valstuga 2014.

Lite information och några tankar kring situationen för dem som insjuknat i psykossjukdom och deras anhöriga.
 
Livstidsrisken att insjukna i schizofreni är ca 0,8 procent.
 
Cirka 70 000 personer insjuknar någon gång under sin livstid i Sverige i psykos.
 
20-40 procent insjuknar före 20 års ålder. Män 15-25 års åldern, kvinnor 25-35 års åldern.
 
Upp mot 1000 personer insjuknar i schizofreni varje år i Sverige. 
 
Vi vet idag inte varför man insjuknar men det finns en ärftlig faktor hos en del.  Om man använt cannabis flera gånger så ökar risken ganska kraftigt att insjukna i schizofreni. Ofta talar man om att stress i kombination med sårbarhet kan vara en förklaring men ingen vet i förväg vilken stress och vilken sårbarhet det är som är avgörande.
 
Eftersom insjuknandet sker i tjugoårsåldern och sjukdomen i hög utsträckning är livslång så blir det många personer efterhand. Det finns idag över 40 000 personer med schizofreni och likande psykoser som har stora svårigheter att utan hjälp och stöd klara ett eget självständigt liv.
 
Några tillfrisknar men vi vet inte på förhand vilka.
 
Några återhämtar sig och kan leva ganska normala liv. Inte heller här finns det kunskap som gör att man i förväg vet vilka som kan återhämta sig.
Men för en stor andel, kanske 60-70 procent, blir det fortsatta livet präglat av sjukdomens symtom och av de funktionsnedsättningar som oftast följer med sjukdomen.
 
Det finns idag ingen kunskap om hur man botar schizofreni och liknande psykossjukdomar.
Men det finns många saker som kan göra livet bättre för dem som insjuknar och deras anhöriga.
 
Tidiga insatser i samband med insjuknandet av team med olika kompetenser som samarbetar med patienten och dennes närstående och som därefter ger ett fortsatt stöd för återhämtning påverkar prognosen positivt.
 
Medicinering med neuroleptika mot sjukdomens symtom hjälper många men botar inte sjukdomen och orsakar ofta svåra biverkningar. Här vet vi att även antalet av samtidiga preparat och dosstorleken spelar en stor roll för biverkningarnas omfattning.
 
Medicinsk och psykologisk hjälp som antidepressiv medicinering och kognitiv psykoterapi kan vara till stor hjälp mot de depressioner som drabbar många. 
 
Kognitiva funktionsnedsättningar medverkar ofta till att individen blir alltmer ensam och isolerad och får allt svårare att klara ett eget självständigt liv utan hjälp och stöd av antingen anhöriga/närstående, personliga ombud, boendestödjare eller en skyddad bostad i ett gruppboende med personal närvarande.
 
Personer som återinsjuknar i akut psykos får ofta försämrad kognitiv förmåga. Olika åtgärder som syftar till att minska risken för återinsjuknande är därför särskilt viktiga.
Då detta skydd inte finns eller sviktar blir individen utsatt och riskerar att bli bostadslös och i värsta fall hemlös och ibland uteliggare. Ett ganska stort antal, upp mot 40 procent blir även vad vi kallar missbrukare av beroendeframkallande medel. Deras livsproblematik är särskilt svår. Antalet hemlösa med en allvarlig psykisk sjukdom har ökat hela tiden sedan början av 1990-talet.
 
Många kommuner i södra Sverige sänder med stöd av Socialtjänstlagen allvarligt psykiskt sjuka till vistelser vid Hem för Vård och Boende s k HVB-hem. Dessa ligger ofta långt från individernas hemorter i natursköna men isolerade delar av riket. Ofta vet individen inte om den är där frivilligt eller med tvång eller hur lång vistelsen skall vara. Ändamålet med vistelsen framgår oftast inte heller av kommunernas beslut. Möjligheterna att ta sig därifrån av egen kraft är närmast obefintliga. Långvariga vistelser vid sådana institutioner passiviserar och isolerar individen och försvårar en samhällsintegration. Antalet personer som vistas på sådana HVB-hem har ökat med ca 50 procent sedan 1995 då den så kallade psykiatrireformen trädde i kraft.
 
Kognitiva funktionsnedsättningar i kombination med sjukdomens symtom och en utbredd fattigdom gör att individerna har stora svårigheter att tillgodogöra sig allmänt tillgänglig information om ett hälsosamt levnadssätt med hälsosam kost, motion, umgänge med vänner och kulturella aktiviteter. Detta i kombination med biverkningar från medicinering och isolering, utanförskap och sysslolöshet medverkar att allvarligt psykiskt sjuka idag har 20-25 år kortare livslängd.
 
Allvarligt psykiskt sjuka är ofta utsatta för diskriminering från myndigheter och vårdansvariga av olika slag. De får till exempel inte likartad vård som vi andra för sina fysiska sjukdomar. Drabbas Du t ex av någon kronisk fysisk sjukdom kan du få tillgång till utbildning och hälsocoacher som undervisar dig i hälsosamt levnadssätt som kan påverka sjukdomen positivt. Personer med schizofreni utesluts ofta från sådana åtgärder med hänvisning till sin psykiska sjukdom. 
 
Eftersom man insjuknar i tjugoårsåldern så har många inte haft någon sjukpenninggrundande inkomst när de insjuknar. De hamnar därför i de lägsta ersättningsnivåerna inom den allmänna försäkringen och får resten av sina liv leva i yttersta fattigdom. I de fall då de har anhöriga så hjälper de dem med månatliga belopp om i snitt upp mot 3 000 kronor i månaden. Åttioåriga föräldrar kan fortfarande få bidra till sina numera sextioåriga barns försörjning genom sådana överföringar. Fattigdomen inom gruppen allvarligt psykiskt sjuka har blivit värre sedan i vart fall 1990-talets början. Bidragsbeloppen har följt den allmänna prisutvecklingen men egenkostnaderna för olika saker som man behöver har ökat snabbare än bidragsbeloppen vilket resulterat i att gruppen idag har en avsevärt sämre ekonomisk situation än vid början av 1990-talet.
 
De anhöriga har fått bära en orimlig börda av 1995 år psykiatrireform. Samhällsintegration på lika villkor var målet och den enskildes inflytande över sitt eget liv och över den service, stöd, vård och rehabilitering som kunde behövas skulle öka. Samhällets stöd uteblev i stor utsträckning och de anhöriga fick bära bördan. Idag spenderar anhöriga mer än tjugo timmar per vecka för att stödja sina svårt drabbade barn. Samtidigt bidrar man med upp mot 3 000 kronor per månad till barnens försörjning. Det är vanligt att anhöriga själva drabbas av sjukdom under denna tunga börda samtidigt som de arbetar för sin försörjning. Resultatet blir i många fall sjukdom och varaktig bortovaro från arbetsmarknaden med olika bidragsformer för sin försörjning. I de fall då de anhöriga av olika skäl inte kan bidra till sina barns situation resulterar det ofta i extrem fattigdom, vräkningar, isolering och varaktigt utanförskap.
 
Beroende på främst brister i service, stöd, vård och rehabilitering utsätts alltför många personer med schizofreni och liknande psykoser för tvång och kränkande behandling i olika former. 
 
Många personer med schizofreni och liknande psykoser utnyttjas ofta av andra starkare personer och organisationer. Detta utnyttjande är mycket utbrett och gäller många områden. Det kan gälla sexuellt, ekonomiskt, olika saker i samband med den utnyttjande personens missbruk etcetera.
 
Många personer med schizofreni och liknande psykoser har trots medicinering med neuroleptika destruktiva inre röster som plågar dem svårt. Det är nu möjligt att lindra denna plåga genom en ny metod med behandling i grupp.
 
Sysslolöshet är fortfarande ett mycket stort problem som även bidrar till social isolering och utanförskap.
 
Vi kan nu åter se tendenser till en ökad institutionalisering främst genom kommunernas användning av så kallade HVB-hem med institutionsliknande förhållanden och att kommunerna väljer att skapa allt större gruppboenden enligt SOL och LSS med institutionsliknande förhållanden.
 
Personer som drabbats av schizofreni och liknande psykoser har under långa tider varit osynliga i kommunernas beslutshandlingar som t ex protokoll från socialnämnder något som bidragit till deras utsatta situation idag.
 
Under ”The 11th Community Mental Health (CMH) Conference i Lund 3-4 juni 2013” framkom att det nu är möjligt både att förbättra den ”psykiatriska vården” och de allvarligt psykiskt sjukas/anhörigas levnadsförhållanden/situation i samhället. 
Konferensen arrangerades i samverkan med Psykiatri Skåne av: Scandinavian Network for Community Mental Health (SNCMH) Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser (CEPI) Lund Schizofreniförbundet Sverige, Schizofreniföreningen i Skåne och RSMH-Skåne. 
Det är nu möjligt att delta och lyssna på föredrag och symposier i den konferens som redan har ägt rum genom videoupptagningar från konferensen www.schizofreniforeningarna.se
 
Avsevärda förbättringar är möjliga inom bland annat följande avseenden:
 
  • Det är möjligt att avsevärt förbättra de psykiatriska behandlingsinsatserna.
  • Det är möjligt att förbättra livssituationen för dem som drabbats av psykos.
  • Det är möjligt att minska dödligheten, idag 20-25 års kortare livslängd.
  • Det är möjligt att förbättra den fysiska hälsan och att bryta utvecklingen mot alltför många obehandlade fysiska sjukdomar.
  • Det är möjligt att påverka och minska de biverkningar som är förenade med de nya medicinerna.
  • Det är möjligt att öka patienternas inflytande över sin behandling och över sin livssituation. Samordnad personlig plan, Stöd genom personliga ombud, Shared Decision Making etc. 
  • Det är möjligt att minska behovet av tvångsåtgärder – tvångsvård och tvångsingripande både i och utanför vården.
  • Det är möjligt att minska förekomsten av suicid och suicidförsök.
  • Det är möjligt att i grunden förbättra situationen för dem som drabbats av både psykos och missbruk av skilda slag.
  • Allvarligt psykiskt sjuka kan återhämta sig och uppleva att de har kontroll över sitt eget liv och över den service, stöd, vård och rehabilitering de behöver. Denna process underlättas om ”psykiatrins personal” konsekvent stöder de drabbades återhämtning. 
  • Det är möjligt att avlasta de anhöriga som fått bära en orimlig börda sedan riksdagens beslut om ”samhällsintegration på lika villkor” fr. o m 1 januari 1995.
  • Det är nu möjligt att befria många psykiatriska patienter från att vara plågade av destruktiva inre röster.
  • Det är nu möjligt att minska det allmänt förekommande utnyttjandet av allvarligt psykiskt sjuka från andra starkare personer och företag; ekonomiskt, sexuellt, eget missbruk, bostad etc. 
  • Det är nu möjligt för dem som drabbats allvarligt psykisk sjukdom att studera och arbeta om förutsättningarna och stödet är det rätta.
  • Det är möjligt att bryta utvecklingen mot att allt fler allvarligt psykiskt sjuka vistas inom institutioner och i bostäder med institutionsliknande förhållanden.
  • Det är möjligt att bryta utvecklingen, som pågått i tjugo år, mot att allt fler allvarligt psykiskt sjuka lever som hemlösa. Se SoS inventeringar.
  • Det är möjligt att på ett konstruktivt sätt stödja barn till personer med allvarlig psykisk sjukdom som i många fall har en utsatt situation.
  • Det är möjligt att långsiktigt påverka den diskriminering som förekommer och som medverkar till att de får sämre levnadsförhållanden. 
  • Det är möjligt att påverka det stigma som är förenat med allvarlig psykisk sjukdom och som negativt påverkar deras situation i samhället.
Inför det kommande valet 2014 är följande frågor särskilt viktiga för oss:
 
  1. Hur ser Ditt parti på situationen i samhället för personer med allvarlig psykisk sjukdom/ funktionsnedsättning och de möjligheter som idag finns till att förbättra deras livssituation?
  2. Vad tänker Ditt parti göra under nästa valperiod för att utnyttja de möjligheter till förbättringar som finns idag?
  1. Exempel på konkreta förändringar som kan väntas förbättra de allvarligt psykiskt sjukas situation i samhället i olika avseenden.
  2. Exempel på konkreta förändringar som kan väntas avlasta/underlätta och förbättra de anhörigas tunga roll.
 
Tacksam för svar till Schizofreniförbundets elektroniska valstuga och valblogg www.schizofreniforbundet.se        http://www.schizofreniforbundet.se/Valblogg/
 
Per Torell
Ordförande Schizofreniförbundet
 
Harald Wilhelmsson
Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne

Rekommendera artikeln:

Submit to DeliciousSubmit to DiggSubmit to FacebookSubmit to Google BookmarksSubmit to StumbleuponSubmit to TechnoratiSubmit to TwitterSubmit to LinkedIn

Kommentarer: (0)

Cancel or