Submit to DeliciousSubmit to FacebookSubmit to Google BookmarksSubmit to StumbleuponSubmit to TechnoratiSubmit to TwitterSubmit to LinkedIn

Hantering av hot och våld inom psykiatri – riskfaktorer för våld och aggression

2017-01-12 11:00

Hantering av hot och våld inom psykiatri visar att det saknas vetenskapligt underlag för stora delar av arbetet med prevention, riskbedömning och hantering av hot och våld inom psykiatrin. Kunskapsstödet är utgivet av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU.

 Hantering av hot och våld inom psykiatri – riskfaktorer för våld och aggression visar att det saknas vetenskapligt underlag för stora delar av arbetet med prevention, riskbedömning och hantering av hot och våld inom psykiatrin. Här finns kunskapsluckor inom vården av såväl vuxna som unga patienter. Det konstaterar Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, i fem kommentarer till den rapport som ligger till grund för brittiska riktlinjer på området.

SBU:s kommentarer i korthet:

•   Vad gäller riskfaktorer för våldsamt eller aggressivt beteende framgår att den kommenterade rapporten funnit ett antal sådana, bland annat tidigare våldsamt beteende.
•   Inom psykiatrin används en rad olika skattningsinstrument för att förutsäga risken för våld och aggressivt beteende. Vissa av dessa metoder kan innebära en säkrare bedömning än de ostrukturerade, kliniska bedömningar som görs av läkare och annan vårdpersonal.
•   Vad gäller hantering av hot och våld från unga psykiatripatienter saknas underlag för säkra slutsatser.
•   Det saknas vetenskapligt underlag för att kunna bedöma om de åtgärder som idag används för att förebygga hot och våld verkligen är effektiva.
•   Kunskapsunderlaget för icke-farmakologisk hantering av akuta och icke-akuta våldssituationer är otillräckligt.

Hantering av hot och våld inom psykiatri – riskfaktorer för våld och aggression är utgiven av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU.

Hantering av hot och våld inom psykiatri på SBU:s webbplats

Kommentar från Schizofreniföreningen i Skåne: 

Ingen överraskning för oss inom schizofreniföreningarna att det saknas kunskapsgrund för hantering av hot och våld inom psykiatrin. Rapporten visar visar att det saknas vetenskapligt underlag för stora delar av arbetet med prevention, riskbedömning och hantering av hot och våld inom psykiatrin. 

Schizofreniföreningen i Skåne har länge hävdat att alltför stor andel av psykiatrins åtgärder saknar kunskapsgrund. Det har utvecklats lokala kulturer där man hanterar frågor olika från ort till ort och ibland från psykiater till psykiater. Varför sammanställa kunskap och varför utfärda rekommendationer om de inte skall tillämpas. Forskning rörande psykiskt sjuka behöver utvecklas till en stabil kunskapsgrund för psykiatrisk vård och psykiatrisk vård och behandling skall självfallet bedrivas utifrån den aktuella kunskapsgrund som finns tillgänglig.

Även i de fall där det finns kunskapsunderlag väljer fortfarande många inom psykiatrin att negligera denna kunskap och utgår istället från enskilda personers åsikter.

Behandling med bensodiazepiner utgör ett sådant fall. SoS har angett att behandling med BZ skall göras kortvarig helst inte mer än en månad. Behandling under så lång tid som 6 månader eller längre skall inte förekomma då patienter riskerar att utveckla beroende och en långvarig avvänjning med svåra biverkningar. Vi har lång erfarenhet av att det förekommer långtidsbehandling med BZ av allvarligt psykiskt sjuka inom psykiatri Skånes verksamheter. 

Ett annat ex är medicinering med neuroleptika. Här gäller rekommendationer att om patienten får en snabb viktuppgång under den första månaden så skall behandlande läkare/psykiater överväga förändring av bl a preparat och dos. Snabb viktuppgång är en komplikation som normalt är mera svårbehandlad än grundsjukdomens symtom och som kan leda till sämre fysisk hälsa och i förlängningen en alltför tidig död.

Svenska Psykiatriska Föreningen har publicerat ”Kliniska riktlinjer - Att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom.

Vi har ända sedan dessa publicerades rekommenderat att psykiatrin följer dessa riktlinjer.

Trots detta får vi regelbundet rapporter från patienter som haft en viktuppgång på 30 kg eller mer under några månader utan att behandlande psykiater ändrat förskrivningen eller gett patienten stöd för att sluta röka, ändra kost eller att börja med regelbunden motion.

Vi har erfarenheten att detta utgör ett allvarligt hot mot  patienternas fysiska hälsa och i förlängningen liv. 

Harald Wilhelmsson

Rekommendera artikeln:

Submit to DeliciousSubmit to DiggSubmit to FacebookSubmit to Google BookmarksSubmit to StumbleuponSubmit to TechnoratiSubmit to TwitterSubmit to LinkedIn

Kommentarer: (0)

Cancel or